And we are live...

Jag måste säga att jag trodde det skulle vara lite flashigare här , men det är liksom bara en liten studio med en soffa och sen en läktare med tre "våningar" och sen kameramän som springer runt omkring och pratar i headset.

Bara att komma hit var ett äventyr, det var strömavbrott på min linje, såklart, varför inte liksom?
Så jag och Josefina insåg att vi inte skulle hinna om vi promenerade så vi haffade en taxi kom in med andan i halsen och höll på att få både ett och två astmaanfall. Men vi hann!

Malou sa förresten något om godis i pausen?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback